Efter 10 pussar å kramar från familjen bär det av mot nyköping. Dags för att runda av dessea 2 år av studier. Veckan som var, har känslorna svajat rejält. Efter att ha pratat med Cia F på jobbet ställde hon frågor som jag aldrig funderat över och bland dessa måste det har varit något som lockade fram bortgömda tankar. Att inte kunna fatta vad man tänker men känslorna glada som ledsna arga å sorgsna kom alla samtidigt. Efter några dagar av gråt å lyckorus sitter jag nu på tåget påväg ner för att äntlige ta emot examensbeviset. Har tidigar inte känt mej stolt över egna prestationer. Men detta är jag stolt över. Fram till nu har vi i familjen klarat av husrenovering, försök till familjeaktiviteter, försök att hinna med vänner å familj, studier (både monika å jag) och till sist träning. Att kolla tillbaka på de senaste 2åren är det svårt att greppa hur det har varit möjligt. Att vi som familj klarat detta tyder på hur starka vi är och kommer klara motgångar framöver. Men denna helg kommer fan bli grym. Examen med finmiddag på campusnyköpig. För att sedan fira loss i Götaborg på foo fighters och sedan vidare till boendet på jaktklubb med spa i Stenundsund. 3 hotellnätter blandat med fart å lugn får runda av student livet.
torsdag 11 juni 2015
lördag 6 juni 2015
Nederlag och motgångar
Efter att bestämt mej för att hålla rygg på fredde så gick starten. Jävlar vad fort det gick. Har inte ens sprungit så fort när jag totalmaxar 100m. Efter försök att sänka tempot smäller jag in i den ökända väggen, detta efter 600meter in i loppet. Lyckas lugna ner mej för att klara nästa backe men efter 1200 har jag delerium och halisynerar. Säkrast att ta en promenad. 30sekunder senar känpar jag vidare men benen är inte med. Fulla med syra inser jag att detta lopp är kört. Målgången på skamliga 29:55. Positiva biten är att nu vet jag att aldrig gå ut på maxpuls. Förvisso hade jag maxpuls 97% av de averkade 6 kilometrarna
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)